fredag 19 mars 2010

Finns det hopp?

Grannen kom över och berättade om ett program som hon sett på UR om särbegåvade barn. Så det kanske stämmer, som professor Robert S Persson säger, att intresset och medvetenheten i Sverige börjar tillta. Det vore ju bra.

Enligt min research hittills vänder sig det som finns dock till större barn, cirka från och med 6e klass. Som Kunskapsskolan till exempel, vars inriktning inkluderar särbegåvade barn bättre.

Men det gör ju att det i alla fall finns folk med lite erfarenhet att vända sig till. Det låter hoppingivande. Så vi kanske ändå inte behöver flytta till Tyskland :-)

5 kommentarer:

  1. Hej! Såg precis reprisen av programmet och läste er kommentar. Jag skrev så här:

    Det handlar om mig. Så känns det nu när jag ser programmet - som att det handlar om mig, som att jag fortfarande är helt ensam. Utanför. Udda. För att jag kan för mycket, har för "lätt" för mig, trots att det för mig mest inneburit svårigheter. Jag kommer ihåg kommentarer från lärare, exempelvis: "Du ska inte tro att du är så... STOR!" när jag visade att jag kunde för mycket (för mycket?) eller rättade dem.

    Jag började skolan ett år tidigare (mycket ovanligt då, för ca 20 år sedan) och trots det hade jag tråkigt tills jag fick börja på universitetet då jag var 17 år. ELVA ÅR som mest kändes som ett straff! För vad? För att jag råkade ha lätt för att lära mig saker, för att jag råkade vara intresserad och ha intresserade föräldrar. För att skolsystemet är ett tragiskt enformigt fängelse för många av oss som inte ligger i den stora, breda, bekväma mittfåran.

    Nu har jag för första gången i mitt liv tillräckligt (nästan!) att göra, när jag startat mitt eget företag och skriver, jobbar med konstfoto, målar, översätter, bloggar, binder böcker, designar och skickar produkter runtom i världen. Ändå känner jag suget efter att jobba mer med språk på ett teoretiskt sätt - bland annat.

    Trots alla mina kunskaper och min långa utbildning (studerade ibland 200%) har jag bara fått tillfälliga lärarjobb tidigare pga att jag var först in, först ut. Hela tiden ut. Forskartjänster fanns inte inom mina områden på över 10 år - de platser som fanns gick till våra lärare...

    Det är så skönt att äntligen äga mitt eget liv och FÅ jobba hur mycket jag vill. Jag bara önskar att jag hade sluppit den vanliga skolan helt och hållet - eller att det funnits något vettigt alternativ där lärarna vågade se både eleverna och sina egna brister.

    Jag har skrivit en del om min skoltid här: http://blog.afiori.com/2010/03/7-things-you-didnt-know-- about-me-7.html

    SvaraRadera
  2. Anonym3/21/2010

    Om man söker på Google på Universalbegåvning så får man 134 träffar. Det är lite färre än de tiotusentals träffar man får på särbegåvning, som du skrev om i ett tidigare inlägg! Men särbegåvning var ett uttryck som lanserades av SVT för inte allt för många år sedan, innan dess diskuterades inte begåvning överhuvudtaget i statsmedia! Till SVT:s stora förtret så har inte Microsoft uppmärksammat SVT:s namnmyntande, för när man skriver särbegåvning på datorn så markerar den för felstavning, men när man skriver det riktiga ordet universalbegåvning så blir stavningen rätt, enligt Microsoft alltså. Jag hörde och såg lite på programmet på Kunskapskanalen och gick in på deras hemsida och skrev detta:

    "För det första så heter det inte särbegåvade, det heter Universalbegåvade! Särbegåvning är ett uttryck man kan använda för sådana som man lite okänsligt förr kallade Idiot Savants. Bara det att rättstavningsprogrammet markerar rätt på Universalbegåvade och fel på Särbegåvade när jag skriver det här stöder mitt politiska påstående. Men det skulle flytta fokus från sociala program och social politik till elitskolor när man använder sig av ordet Universalbegåvning, och det vill väl inte SVT/UR/SR. Att diskutera särbegåvade skolkare i kk är inte vad det handlar om! Det handlar om att göra något för begåvade barn på samma sätt som man gör för sportintresserade barn! Hur många miljoner har inte plöjts ner i ungdomsidrottsrörelsen? Hur många kronor har man lagt på sådana barn och ungdomar som vill träna sin hjärna till samhällets vinst? Inte många!

    Mvh till alla Universalbegåvade barn och ungdomar, samt SVT de socialisterna!"


    Jag vet inte hur gammal du är, men jag är 44 år och för mig är det för sent. (Det är inte riktigt sant, jag läser statsvetenskap i Lund just nu, vi får se hur det går.) Men det betyder inte att jag inte står på de Universalbegåvade barnens sida idag! Fast jag skulle nog vilja beteckna mig själv som en särbegåvad person och inte en universalbegåvning, eftersom jag har ett handikapp - Schizofreni - som försvårar väsentligt för mig på många områden.

    Lycka till och må du ha framgång i det du väljer att syssla med! Det är just det som en Universalbegåvning kan göra - välja sysselsättning eftersom de inte har några mentala begränsningar.

    Mvh Roger Klang, Lund Scaniae

    SvaraRadera
  3. Det är aldrig för sent - särskilt inte att ändra uppfattning!

    SvaraRadera
  4. @rogerklang: "Särbegåvning" är myntat av svenska forskare. Det är en knepig term, men poängen med den är att man pekar på att det finns barn med "särskild begåvning" utan att utesluta att alla barn har någon begåvning. Det är en rätt snygg ordkonstruktion på det sättet.
    Universalbegåvning är ingen vetenskaplig term och lider av problematiken att den kan utesluta barn som är extremt logiskt begåvade men kanske inte språkbegåvade eller socialt begåvade eller..? Universalbegåvning används ofta i lite beundrande ton, men är alltför oprecis för att vara riktigt meningsfull.

    @Smarta Ungar: Om du har verkligt särbegåvade barn rekommenderar jag absolut inte Tyskland. Det är ett av de mest rigida skolsystem som finns, och är precis lika okunnigt som det svenska om särbegåvningens möjligheter och konsekvenser.
    Ett särbegåvat barn lider normalt enorm skada i rigida läromiljöer med rigida läroplaner. Om det är någon grupp studerande som gynnas av öppenhet och frihet i lärandet (och frihet från läxor) så är det särbegåvade barn. Min son är 13 och går i internationell IB-skola läser Scientific American med glädje men hatar skolan.
    Så när hans science-lärare (NO) låter klassen svara på IB-programmets examinationsfrågor för 11or och 12or fixar han dessa frågor tämligen obehindrat. Men när han får test på 8ans kurs där han går så ligger han långt från toppen. Han kan givetvis, men han bryr sig inte.

    Nej ,skall du flytta någonstans i Europa så åk till UK. Där har man troligen Europas bästa utbud för gifted children.

    SvaraRadera
  5. Anonym5/06/2010

    @Jens rosbäck:

    Skulle "Särbegåvning" vara en vetenskaplig term? Bara i Sverige i så fall! Det är en politisk term, inte en vetenskaplig. Dessutom så är det inget fel med kanon, bara man ger utrymme för fantasin också. Dessvärre så gör man i Sverige varken eller.

    Roger Klang

    SvaraRadera